-

Den 14 november begav jag mig in till stan för att möta upp Erica, Emma och Jessica. Vi gick till Ericas mammas affär och bytte om till baggybyxor, stora tröjor och tog på oss solglasögon. Ögonbrynen målades tjockare och ett lager skägg penslades också på. Rösterna blev mörkare och sen var vi klara - dags för oss att ge oss ut på stan, som killar!
I början var jag lite osäker på om man vågade agera kille fullt ut, tänk så kände någon igen mig! Men efter ett tag kom jag in i rollen och det kändes nästan naturligt att gå bredbent och ge en hälsning till varannan brud som gick förbi.

Vi framstod nog som riktiga drägg när vi gick Kullagatan ner. Gick mitt i gatan på rad, som att vi ägde stället. Pratade högt, kaxigt och med grov skånska. Då och då stannade vi och posade inför Jessica som ständigt tog kort. Jessica sa att det var många som glodde, och en del skrattade då vi posade inför kameran. Men det var faktiskt ingen som kände igen oss. Jag gick förbi en del personer som jag känner väldigt bra, men ingen reagerade eller ens gav mig en funderade blick att de känner igen mig.

I efterhand undrar jag om folk faktiskt hade svårt att se om vi var utklädda tjejer eller om de tog för givet att vi var killar. Vad de än trodde hade vi riktigt kul, att klä ut sig till kille var en annorlunda upplevelse!

/Charlotte