-

Vi hade skräckfilmsmaraton med filmerna "Omen" och "Hannibal - the risning". Ingen av dem var direkt skrämmande men de är ändå bra. Omen var över förväntan trodde det var värsta b-filmen men så var inte fallet. Hannibal - jag bara älskar storyn och kannibalism har aldrig varit så snyggt gjort (möjligtvis i de tidigare filmerna som när lammen tystnar isf).

Från skräck till snällhet - vi gick ut på stan i Helsingborg och delade ut snäll-lappar. Vi blev faktiskt ganska taggade av att vara snälla trots att jag trodde det skulle bli tråkigt och framförallt pinsamt. Men vad bra det blev, jag tror vi liva upp stämningen och gjorde så att en hel del människor fick ett litet leende på läpparna.

/Jessica

Jaha, nu är mitt hår på bild i dagens Hd tidning. Anledningen är att jag, Erica och Emma gick med i ett Fackeltåg för att hedra att de mänskliga rättigheterna fyllde 60 år. Klart att det är en bra grej men vi gick mest med på det för att slippa lektionen och för att det är lite spännande. Jag gillar demonstrationer och upprymdhet med flera hundra människor som är arga över något. Jag brukar inte bry mig så mycket om vad demonstrationen handlar om, bara jag inte går i ung vänster tåg eller något sådant. När vi kom till biblioteket där vi skulle samlas så stod det ungefär tio personer från medieprogrammet där och vår samhälles lärare Jan- Erik. Då ville jag bara springa därifrån för att det kändes så mesigt att gå ett fackeltåg med tio personer. Efter många om och men stod jag där i mitten av tåget med Emma och Erica på varsin sida och de hade en fackla i handen. Innan det bar av så hade det samlats ungefär 60 personer och jag kände mig lite bättre till mods. Jag gick hela tiden och duckade för kamerablixtar och undvek att titta på människor som stirrade på oss när vi parerade fram på Järnvägsgatan med poliseskort. Det var sura bilister som även de stirrade på de hemgjorda bandrollerna och på oss.  Vi kom tillslut fram till Konsul Olssons plats där komikern Anna-Lena Brundin gjorde ett framträdande. Vi smet efter stund för våra fötter hade frusit till is och avslutande det hela på donken med en fet hamburgare i handen, efter att hela dagen ägnat FN, barn och andra människor värmande tankar.

/ Jessica

Bild lånad från HD.

En dag bestämde vi oss för att vi skulle prova att vinterbada. Jag har ingen aning om hur vi kom på den briljanta idén men ett argument var i alla fall att ingen av oss hade provat det innan.
När vi vandrade längs vattnet på väg till Pålsjö så var jag väldigt skeptisk och klagade konstant på att det såg otroligt kallt ut i vattnet. Jag har badat i isvak en gång tidigare men att bada i havet är ju helt annorlunda. När vi väl kommit fram så blev jag bara mer och mer positivt inställd. När vi satt i bastun och såg ut över vattnet såg det inte lika kallt och skrämmande ut längre. Ju längre tid vi satt inne i bastun, ju mer ville jag hoppa i vattnet och svalka av mig. Efter att vi suttit i bastun ett tag tog vi mod till oss och sprang ut i blåsten. Vi slängde av oss handdukarna och hoppade i det iskalla vattnet. Det var så uppfriskande att vi gjorde det en gång till efter yttligare ett besök i bastun. Kameran krånglade när jag skulle fota Erica och Emma i vattnet och de fick våndas lite extra innan jag kunde fota dem. Vi kommer garanterat göra det här fler gånger och jag har dessutom tipsat alla jag känner att det måste prova att vinterbada, just do it.
/ Jessica

Jag har alltid velat veta hur det är att vara kille. Är det lätt att fixa tjejer? Fiser och rapar alla killar när de umgås? Det var inte riktigt något sånt som jag fick reda på, men jag kan erkänna att när vi gick gatan ner (och jag, iklädd i min brors kläder som egentligen inte alls är så ”killiga” och en mössa lånad av Erica) kände jag mig ganska cool som kille.

Jag såg ut som en kaxig liten förortsunge som tror att han äger gatan han går på. Som de andra tjejerna har skrivit så var det väldigt roligt. En upplevelse utöver det vanliga!

/Emma

Det var verkligen häftigt att klä ut sig till kille. Vi gjorde alla ett riktigt bra jobb och våra förklädnader var suveräna. Jag var klädd i baggybyxor, stor svart t-shirt, stor grå munkjacka och en new era keps. Alla plagg var min brors och dessa kläder plus mitt och min storebrors liknande ansikten gjorde att vi blev läskigt lika. Mamma blev faktiskt lite rädd när hon såg mig. Jag fick till en hyfsat manlig röst och min maksulina gång skötte jag bra den med.
Att gå runt i centrum var inga problem, folk glodde lite men mer var det inte.  Detta var en väldigt rolig upplevelse som jag sent kommer att glömma och jag tycker att fler borde testa på det.

Erica

Julskyltning i Helsingborg. Massor av människor. Fyra tomtar som står och sjunger julsånger mitt i folkvimlet ...

Hittills har vi bara genomfört saker som jag tyckt varit roligt och spännande. Det här uppdraget var en riktig pina till utmaning. Sjunga på julskyltning i Helsingborg. Det står för två saker som jag rent ut av hatar, det vill säga, att sjunga och att vara med på foto. Utmaningen bestod av båda delarna och det var första gången jag tyckte vårt projektarbete blev riktigt jobbigt. Till att börja med kunde jag inte tänka på annat än varför jag satt mig i den förödmjukande situationen, men när vi stått där och sjungit "jag såg mamma kyssa tomten" och massa annat så kändes det bra på något sätt. Jag hade överkommit två saker jag tycker är riktigt jobbigt. Jag erkänner att jag gömde mig i skägget och försökte göra mig osynlig och sjöng kanske inte så högt som jag borde, men det var i alla fall ett försök till att vara modig. Jag har inte frivilligt blivit fotad på flera år och senast jag sjöng på allvar var väl när jag gick i trean och alla sjöng falsk och det inte spelade någon roll. Det här projektarbetet har sina fördelar av flera orsaker.

Har du någon rolig idé som du kanske inte vågar, berätta om det för oss så kanske vi utför det!  

/ Jessica